/lllllll

Ibland får jag sådär oförklarligt ont i huvudet att jag knappt kan stå upp. Men det går ju över, efter ett tag. Mitt hjärta kan börja banka och slå sådär otroligt hårt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag tror att det är saknad. Och sorg. Och en tomhet som jag inte är van vid.
 
Jag vill inte vara tom längre. Jag vill vara full av liv, som jag en gång var. Jag saknar det.

Kommentarer

Ge ett avtryck:

Vad du heter:
Kom ihåg mig?

E-mail: (bara för mig)

Din blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0