/och inte fan vet jag vad jag ska göra när allt är så jävla svårt och förlåt för att jag är så komplicerad men det är ingen som förstår mig

På gruppterapin pratar de om att alla känslor är bra känslor, även de där dåliga. Det är ju de som får oss att känna att vi lever. Och visst håller jag med för vem skulle jag egentligen vara utan alla de här dåliga hemska avskyvärda känslorna? Jag skulle inte vara JAG. Så jag tycker väl om dem. Men jag skulle ändå, för en dag, bara vilja känna sånadär bra känslor. Glädje lycka vaddenuärförnågra. Utan att störas av ångesttankar och känslorna av att inte räcka till inte vara värd tårar ledsenhet olycka oro värdelöshet. EN DAG. Jag skulle tycka om det. Det skulle vara något bra, något nytt. Och det kan väl inte vara friskt eller hälsosamt att svimma i hallen, att gå ut i bara en tröja barfota när det regnar utan att frysa, att förstöra sin kropp med sår och faktiskt tycka om det. Det kan det inte, snälla säg att det inte är det. Lås bara in mig på ett mentalsjukhus.
Annars då? Ge mig någon att äta nutella med som kan ligga och hålla om mig när jag somnar i min egna säng, ge mig ett sätt att kontrollera mina känslor på, ge mig förmågan att stå emot impulserna, ge mig något att le åt, ge mig förmågan att sluta såra andra.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Din fickvän då?

2012-03-29 @ 23:17:08
Postat av: Anonym

Håller med, din flickvän då?

2012-03-30 @ 15:24:19
Postat av: Anonym

hon är ingenting att ha.

2012-03-30 @ 21:36:44
Postat av: Anonym

Vart gör man av sig själv när man inte fungerar mer, men fruktar mörkret mer än ljuset?

2012-04-02 @ 10:55:43

Ge ett avtryck:

Vad du heter:
Kom ihåg mig?

E-mail: (bara för mig)

Din blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0