jagheteralina

Har ungefär precis kommit hem från en tv-inspelning med herr Winnerbäck.
Och nu sitter jag själv och efterpeppar. Låtarna är på repeat.
Gråter lite till Om du lämnade mig nu, som alltid.
Jag är samtidigt väldigt stolt över mig själv. Lovet har varat i tre dagar
och redan har jag hunnit träffa fyra personer jag asldrig träffat förr.
Ni ska veta att jag brukar ha väldigt svårt med nya personer då jag aldrig
vet vad jag ska säga. Men gått bra, det har det gjort.

Annars. Annars gör jag väl det jag alltid brukar gör nuförtiden.
Jag tänker för mycket på personer jag inte borde tänka på. Alls.
Jag gör sånt jag inte borde göra och struntar i det som borde göras.
Jag mår dåligt och jag mår bra om vartannat. Men glad är jag nog aldrig.
Jag äter för mycket och får ångest över det, sen får jag ångest över ångesten.
Jag sover för lite och är vaken för länge.
Jag umgås men helst vill jag bara vara ensam.
Jag hoppas på bra tider och önskar att få känna på att vara lycklig.
Jag vill hitta kärleken men någon att mysa med går lika bra.
Jag längtar tillbaka till sommaren och vintern då allt var bra.
Jag saknar. Mycket och massor.
Jag önskar saker ogjorda och önskar jag hade gjort det jag inte vågade då.
Jag längtar efter bättre tider.