/if you're trying to break my heart it's working
Jag vill skriva något vettigt, något ni kan relatera till.
Men jag är ledsen, det går inte.
Allting är ett virrvarr v tankar och känslor, som vanligt.
Jag skriver det i varje inlägg, att jag inte vet vad som är upp eller ner.
Det måste bli tråkigt att läsa eftersom det är tråkigt att skriva.
Men det händer ju varken bra eller dåliga saker.
Allt är bara uppochner och ingenting.
Nu längtar jag och saknar och älskar och hatar.
Ibland äter jag så mycket att jag spyr.
Andra dagar får jag inte i mig mer än en kopp te.
För det mesta är jag tyst, om jag inte är med
personer som jag är bekväm med.
Dock att jag ibland får för mig att skrika rakt ut.
Eller slå sönder något, någon.
Idag kastade jag ostbågar på teven.
Varför? Jag vet inte, en impuls.
Jag kan börja tänka att jag MÅSTE göra någon speciell sak.
Som ibland när jag sitter på tåget, att måste slå till människan framför mig.
Eller hoppa framför tåget när det åker in på perrongen.
Eller hoppa ner för en bro, därför gillar jag inte att gå på broar.
Jag är rädd att inte kunna kämpa emot.
Dock att jag oftast lyckas hålla det inne, jag gör det aldrig.
Men det är jobbigt och svårt. Och efteråt tar jag ut det på mig själv.
Som ett straff ungefär, jag gjorde inte som jag blev tillsagd.
Då måste jag skada mig själv istället.
Jag skriver och skriver men det är säkert inte ens intressant att läsa.
Men jag måste få ur mig allt på något sätt.
Även om texter på internet kanske inte är det bästa.
Kommentarer
Trackback
